Tröstätande?

Tanken var att jag skulle hålla mig borta från onyttigheterna under vardagen och ha två gottedagar (lördag och söndag). Den sprack idag!
Jag har haft chokladsug och coca cola sug hela dagen. Chokladen dämpa jag med ett godis som jag gjorde förra veckan då chokladsuget också infann sig. Så lite nyttigare än marabou, intalar jag mig i alla fall.
Smälte choklad och blandade i torkad frukt och nötter, heter väl chokladbräck? Så några bitar blev det idag.
Coca cola suget dämpa jag med ekologisk pärondryck, typ cider som fanns i kylen. Det är kolsyran och det söta som jag är ute efter oftast och burk cola brukar dämpa det suget bara efter några klunkar. Nu är pärondrycken lite sliskig och funkar sisådär men att gå ut i detta snöovädret för att köpa cola gör jag inte.
Frågan är nu, varför fick jag dessa sug och varför kunde jag inte hålla mig borta från det söta mer än en dag?! Eller ska jag skita i och grubbla på det och njuta, ny dag imorn?!
Jag tror jag vet svaret på varför jag fick suget.
Ofta när Johan är borta på kvällarna tröstäter jag godis. Jag passar på att kränga när mannen inte är hemma. Sen om det är gott eller inte hör inte hit. Det är känslan, trösten.
Och när jag sitter här och skriver inser jag att så har jag ju gjort långt, långt bakåt i livet. Varför? Tycker jag synd om mig själv när jag lämnas ensam?
Jag vet att idag är jag trött och när sötsuget infinner sig och man har det hemma så är det aldeles för lätt att trycka i sig det! Ursäkt, tja jag inser att detta är något jag måste arbeta med mig själv för att få slut på tröstätandet. Detta är ju en bra början att skriva av sig på bloggen.
Nä nu ska jag sluta grubbla på det och imorn är en ny dag!

Blöjbyte, here I come!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0